Vi besökte Historiska museet. På väggen utanför rummet med toaletter och förvaringsboxar hängde en massa barnteckningar, alla föreställande vikingar. Här har näsan blivit fel, får vi veta. Jag blir lite nyfiken på hur den skulle ha varit om den blivit rätt. Men visst var det sött att hon kände sig tvungen att tala om för oss att det blev lite fel?
Efter jobbet idag åkte jag till Etnografiska museet, för att följa med på min kompis provguidning av Vodou-utställningen. Hon var duktig och utställningen är verkligen häftig, passa på att gå och se den om ni har vägarna förbi!
Det roliga är att det inte finns en enda docka med nålar på hela utställningen. 🙂
I museishoppen (ja, ni som känner mig vet att jag älskar museer i allmänhet och museishoppar i synnerhet) fanns små bedårande ”Voodolls” och jag kunde ju inte låta bli att köpa en. De är inte till för att sticka nålar i för att skada någon, de heller, utan den här ska enligt beskrivningen på förpackningen ge mig ”kraft att vara glamourös hela natten utan att ens bli bakis”. Fantastiskt, ju. Alla borde ha en.
(Skrivet 28 februari, jag hade alldeles för dyr uppkoppling på hotellet och kunde inte lägga ut dem på både bloggen och Facebook)
Idag har vi utforskat Valletta. Jag var här för tio år sedan, och såg inte så mycket av staden då, eftersom vi bara gjorde en dagstur för att titta på det viktigaste. Idag började vi med att följa vattnet och gå runt staden på ”utsidan”. Vi besökte bland annat Lower Baracca Gardens, där jag hälsade på en katt och tog några bilder på den, samt fotade utsikten över Grand Harbour. (Observera att jag här inte har några problem att använda de engelska namnen på platserna eftersom dessa är officiella. Däremot gör jag det inte om jag besöker platser där engelska inte är officiellt språk, då tycker jag att man ska använda originalnamnen eller översätta dessa till svenska. Så det så.)
Vårt hotell
Många av gatorna i Valletta har sådana här trappsteg. Jag har fått förklarat för mig att det beror på att det är lättare för en riddare i rustning att ta sig upp för en trappa än en backe.
När jag blir stor ska jag också bli rik och köpa en sådan här båt!
Lower Baracca Gardens
En katt som inte hade något emot att ställa upp på bild!
Efter det gick vi vidare mot Upper Baracca Gardens och hittade fler fina saker att fota, bland annat en fin staty av några barn. Sedan fikade vi på caféet precis intill trädgården, drack kaffe och åt något som kallades för ”cream donuts”, och såg ut som en muterad semla med en klick sylt ovanpå. Gott var det hur som helst.
Vädret var soligt och fint på förmiddagen och solen värmde, vilket man inte är van vid efter de senaste månaderna hemma. Det kom några regnstänk på eftermiddagen, men då var vi för det mesta på inomhusaktiviteter i alla fall.
Under promenaden besökte vi också den s.k. belägringsklockan, ett monument som uppfördes 1992 till minne av de malteser som stupade under andra världskriget.
Belägringsklockan
Från caféet letade vi oss fram till turistinformationen, som tyvärr inte var så informativ. Vi fick tag i några broschyrer, men dessvärre ingen busskarta, som vi ville ha. Denna köpte vi sedan i en museishop på eftermiddagen.
När vi fått ut vad vi kunde av turistinformationen knatade vi vidare till St. John’s Cathedral. Förutom att det är en riktigt häftig kyrka har de också en målning av Caravaggio, som jag missade att se förra gången, fast vi var inne i kyrkan. Den finns nämligen i ett sidorum, där den täcker nästan en hel vägg och inte drunknar i allt bling-bling i resten av kyrkan. När jag läste konsthistoria för alldeles för länge sedan hade vi en föreläsare som var ett stort Caravaggiofan och höll en hel lektion bara om honom, vilket inte var några problem, för den mannens liv skulle räcka till att göra en väldigt spännande film om. Hur som helst var målningen ingen besvikelse, vilket annars är risken när man byggt upp förväntningar på att se något. Man fick inte fota inne i det rummet, men det finns tillräckligt många avbildningar av målningen, bättre än jag hade kunnat få i alla fall.
Så här ser målningen ut i alla fall - men bilden är lånad!
Kyrkan är som sagt spännande i övrigt också. Golvet är fullt av gravar, precis överallt, ungefär som i Riddarholmskyrkan i Stockholm, för er som varit där, men med skillnaden att de här är i färgglad marmor och har betydligt lägre snubbelfaktor, då de är helt släta*. Kyrkan är ganska mörk, men dekorerad med starka färger och mycket, mycket guld. Man fick fota hur mycket man ville, om man lät bli att använda blixt (vilket jag tycker att man ska undvika i alla fall, det blir så tråkiga bilder).
Vansinnigt amatörmässig film inifrån kyrkan:
Lägg märke till de inte så korta ljusen på altaret!
Detalj av golvet
Efter besöket i kyrkan åt vi lunch på en restaurang utanför. Uteservering i februari! Visserligen med infravärme, men i alla fall! Vi kunde sitta ute, snacka om att jag behövde få en sådan upplevelse efter all snö och minusgrader! Vi åt kycklingburgare med pommes frites, och mätta och glada fortsatte vi promenaden, jag träffade på en bedårande lite två månaders Jack Russelvalp, som hoppade upp i min famn och anföll min sjal. Sedan tog vi oss tillbaka till hotellet för att vila en liten stund och fundera på vad vi skulle göra under eftermiddagen. Jag föreslog ett besök på arkeologiska museet, eftersom vi planerar att besöka några av templen under veckan. Museet är litet och informativt och ger en bra bakgrund till templens historia. Innan vi gick dit laddade vi med kaffe och ett par goda kakor på ett café intill museet.
På museets övervåning fanns en helt oväntad utställning med art nouveau-bilder, som vi också passade på att se. Dessutom var det kul att se salen där utställningen fanns, det var en del snygga väggmålningar där. Hur det kom sig att den utställningen fanns i arkeologimuseet vet jag inte, kanske brukar övervåningen användas till lite av varje, för själva museet håller till på bottenvåningen. Hur som helst, jag ägnade en liten stund åt att fota de kvinnostatyer som hittats i stora mängder på Malta. Intressant är att nästan alla saknar huvud. En av dem har ett par tydliga hål som i alla fall jag tycker borde vara fästen för ett huvud, men varför har man i så fall inte hittat ett enda huvud? Min tanke var att dessa kanske gjordes i något annat material, som inte bevarats. Men vad vet jag, jag är ingen arkeolog, jag gillar bara att titta på gamla saker Finast av alla är ”Den sovande kvinnan”, från ca 2500 f. Kr. Souvenirbutikerna säljer fina kopior av henne, och jag köpte en sådan vid mitt förra besök, hon finns nu i vårt vardagsrumsfönster. Nu passade jag på att köpa en miniatyrversion på en nyckelring, så kan jag alltid bära med mig henne. I övrigt tittade vi på modeller av templen och annat spännande, bland annat fynd från Għar Dalam-grottan som jag hoppas att vi hinner besöka denna vecka. Där har man hittat massor av fynd från både människor och numera utdöda djur, dvärgelefanter har funnits här en gång i tiden.
Djurhuvuden
Djurbilder från ett av templen. De flesta originalen finns här på museet, i templen finns kopior.
Det här "Hypogeum" som texten talar om tänkte vi besöka, men de släpper bara in 80 besökare per dag och man måste boka biljett i förväg. Nåja, det får bli en annan gång, men det lär vara riktigt häftigt!
Min lärare på kursen i konsthistoria pratade om de här som "semlorna". 🙂
Fästen för ett huvud. Man verkar ha hittat väldigt få huvuden till de här figurerna. Men tydligen verkar det ha funnits, annars vore ju hålen rätt meningslösa.
Sådana här spiralmönster fanns det gott om.
Modell av Tarxien-templet
Taket i museets entrérum
Efter museibesöket promenerade vi en stund längs de större affärsgatorna, jag passade på att plåta statyn av drottning Victoria på Republic Square, köpte en väska, och sedan började det regna, så vik gick tillbaka till hotellet för att lägga ifrån oss inköpen, och traskade sedan iväg för att äta middag på Pizza Hut som ligget ett kvarter från hotellet.
Drottning Victoria
Liten unge som hoppar när vattnet börjar spruta:
Frukten och grönsakerna här var otroligt fräscha - tänk om det var så i vår ICA-butik!
Det var första dagen, det. Nu ska vi fundera ut vad vi gör imorgon!
*Missförstå mig rätt nu, jag älskar verkligen Riddarholmskyrkan, även om jag varit nära att drutta omkull där ett par gånger.
Märkt arkeologi, Caravaggio, Grand Harbour, kyrka, Malta, museum, Valletta
Nu talar den här bloggaren om hur det fungerar i USA, men hur är det egentligen här i Sverige? På min blogg har jag till exempel bilder från utställningen av Terrakottaarmén? Jag räknade helt enkelt med att om jag får fota är det även OK att publicera bilderna, jag tjänar ju inga pengar på det…
Efter jobbet idag passade jag på att besöka Nationalmuseum och deras utställning ”Bernadotter i svart och vitt”. Det var en trevlig utställning, som dessutom hade fri entré, vilket ju inte gjorde saken sämre.
Med anledning av 200-årsjubileet av Karl XIV Johans val till svensk tronföljare visar Nationalmuseum en utställning med svartvita porträtt av Bernadotter.
Inga svenskar har blivit så flitigt avbildade som våra kungligheter. Dagligen betraktar vi porträtt av monarken när vi t.ex. slår upp en tidning, betalar i en affär eller frankerar ett brev. I utställningen Bernadotter i svart och vitt visas kända och okända framställningar från Karl XIV Johan och fram till hans ättling i sjunde led, kronprinsessan Victoria. Utställningen bjuder på spännande möten mellan officiellt porträttbruk och konstnärlig gestaltning. (Nationalmuseums hemsida)
Det var en större utställning än jag trott, med en bra blandning av äldre och nyare bilder. Många som jag inte hade sett förut och en del som jag kände igen. En rolig detalj var jämförelsen mellan gammalt och nytt när det gäller hur man gått tillväga för att sprida officiella bilder av kungligheter. Man visade en s.k. ”nystask”* från 1800-talet med en bild av kronprinsessan Victoria, i jämförelse med kylskåpsmagneterna med bild på vår nuvarande kronprinsessa Victoria och prins Daniel.
Jag köpte den lilla boken om utställningen och plockade med mig broschyren eftersom den innehöll några bilder som inte var med i boken.
Den bild av kronprinsessan som är med på broschyrens framsida såg jag när den var nytagen, jag tycker att den är jättehäftig, hon ser så annorlunda ut mot hur man är van att se henne. Jag tycker att hon är vacker i alla sammanhang, men det är alltid roligt att se hur man kan få folk att se så himla annorlunda ut. Den här bilden täckte en hel vägg på utställningen Det fanns också ett porträtt av drottning Silvia, taget i samband med hennes 50-årsdag, och som också visar henne på ett helt annat sätt än man sett tidigare.
En annan rolig detalj var en bild av nuvarande kungen som barn, ca 6-7 år gammal, tror jag, och prinsessan Christina, där de står tillsammans med sin mamma, prinsessan Sibylla, och kungen hjälper sin mamma att tända en cigarett med hjälp av en lite speciell tändare. En sådan bild vore ju helt otänkbar idag.
På det hela taget en trevlig liten utställning, som jag rekommenderar, vare sig man är intresserad av kungligheter eller inte är den intressant om man gillar foto.
*En liten ask att ha garnnystanet i när man stickar, där tråden kommer ut genom ett litet hål och nystanet hålls prydligt på plats i asken. Mycket praktiskt, varför finns inte sådana idag?
Publicerat i Kungligt
Märkt foto, Kungligt, museum, Nationalmuseum, Stockholm, utställning, Victoria
Idag besökte vi Östasiatiska museets utställning om Terrakottaarmén. Eftersom jag inte räknar med att någonsin komma till Kina och se allihop, fick jag nu i alla fall se tio av soldaterna här hemma.
Utställningen visas i bergrummen under Skeppsholmen, det är tydligen första gången dessa används för något liknande.
Det var extra roligt att man fick fota, så det passade jag så klart på att göra.
Den här rustningen är gjord av någon sorts sten. Den skyddar inte så bra mot vapen eftersom stenen är skör, men tydligen ska den vara bra mot onda andar.
De här hästarna och deras vagn är en kopia, originalet är tydligen alldeles för skört för att flyttas runt. Men de och ett armborst var tydligen de enda kopiorna på hela utställningen.
Jag kan inte lämna en museishop utan att köpa något. Den här gången blev det glasunderlägg!
 | gealach om Postcrossing – hur funka… |
| gealach om Lite mer vykort |
 | miatankar om Lite mer vykort |
| miatankar om Postcrossing – hur funka… |
| gealach om Experiment: Kokbananchips |
Gealachs Blogg 