De längsta orden i Europa

Mots européens les plus longs.

Lite kul läsning för alla som kan franska. Här får man se de längsta orden i alla europeiska språk. Sedan är det ju så att det går att sätta ihop ännu längre ord i flera av språken, däribland svenska, men här pratar man tydligen om ord som går att slå upp i en ordlista, i varje fall är det så i det svenska exemplet (jag har inte läst igenom allt jättenoga, så jag vet inte om något annat av språken har gått på några andra kriterier.)

Gränslösa arbetsplatser

Hittade just denna artikel via Facebook. Just det här med tydliga gränser och klara beskrivningar av vad som faktiskt ingår i ens arbetsuppgifter är något jag känner igen från tiden som lärare. Allt verkade kunna stoppas in i det som var arbetsuppgifter, arbetstiden kunde ändras och förskjutas hur mycket som helst och allt man fick var ett luddigt löfte om ”komp i juni”.

Jag tror inte att jag någonsin under mina nio år i yrket kände att jag hade koll på vad som faktiskt förväntades av mig, känslan av att det var saker jag missat och som jag borde ta tag i fanns alltid där. Studiedagar ägnades åt uppgifter med otydliga instruktioner och allt man faktiskt fick gjort kändes tveksamt eftersom man inte var säker på att man faktiskt gjorde det som var tänkt, samtidigt som rättningshögarna ropade på en från arbetsrummet och kändes mycket viktigare och mer relevant än att sitta i en alldeles för stor arbetsgrupp och babbla och producera ett papper ingen förstod poängen med.

Det märkliga var ju bara att man aldrig protesterade, man satt snällt i dessa grupper under den avsatta tiden och försökte lösa uppgiften.

Jag kan absolut relatera till det här, fler och fler arbetsuppgifter liksom ”smögs” på en hela tiden, tills det kändes som om man höll på att drunkna.

Boven i dramat är arbetsplatser som saknar tydliga gränser för hur mycket som måste göras och vad som är en acceptabel nivå.

viaLarm från stressforskare: Gränslösa arbetsplatser ger rekordstress – Veckans Affärer.

Tur med shopping

I förra veckan köpte jag ett par skor för 160 kronor på second hand, som nya hade kostat över 2000.
Idag skulle jag göra ett blixtsnabbt besök i Nacka forum för att handla en liten grej, missade precis en buss när jag skulle hem och hade tjugo minuter att slå ihjäl. Jag gick in på Mediamarkt och hittade ett bord med en massa visningsexemplar de sålde ut till larviga priser. Jag kom hem med en sådan här för bara 745 kronor, de kostar egentligen runt 2900 och uppåt beroende på var man handlar, berättade Google för mig. Superfräsch trots att den varit visningsex. :-D

Jag har visst lite tur när jag shoppar!

Intressant läsning…

…läsning om den brittiska tronföljden och hur många som inte varit tronföljare från början men som av olika skäl tagit över ändå.

Den lilla prinsessan som föddes igår kan alltså rent statistiskt bli drottning, trots att hon har en äldre bror.

Second royal baby will meet ‘heir and spare’ obligation | Royal News Blog.

Second royal baby will meet ‘heir and spare’ obligation | Royal News Blog

Dramatisk morgon

Temat ”I don’t do mornings”…

Den här morgonen blev inte som alla andra. Jag vaknade till vid klockan sex, behövde inte gå upp förrän en timme senare, försökte somna om, men det gick inte, eftersom maken låg och snurrade så att det rörde sig lite för mycket. Tog kudde och täcke och gick ut och la mig i soffan istället, det brukar gå lättare att somna om där. Det gjorde jag. Och drömde…

… maken och jag höll på att hjälpa mormor och morfar att arrangera en stor julfest i deras lägenhet. Gästerna var en massa kompisar till oss, inga som de kände, alltså. Det var lite oklart hur många som skulle komma, och jag var rädd att mormor skulle bli förtvivlad om maten inte räckte till alla. Bland gästerna fanns dessutom en massa folk ingen av oss kände, men de flesta var som sagt vänner. Bland annat kom en vän som berättade att han just dumpat sin flickvän . ”Inte för att vi är osams eller så, men hon är så himla respektlös”, sa han. 

Strax därefter befann maken och jag oss på T-Centralen, vi hade tydligen fixat något till festen och skulle ta tunnelbanan tillbaka. Jag gick ut genom spärrarna, vet inte om jag skulle hämta något eller gå på toaletten, men när jag gick tillbaka in gick jag genom de smidiga dörrarna med ansiktsigenkänning. Ni vet, de där som känner igen ansiktet på alla som har giltigt månadskort? Inte? Nähä, de kanske inte finns på riktigt, då… Hur som helst, precis innan rulltrappan stod det en massa SL-personal och talade om att det brann där nere, så det gick inte att åka från den perrongen. Maken hade hittat upp igen och vi letade efter en annan linje att åka med. Jag ringde mamma för att tala om att vi var på väg, hon svarade att hon var ute på ärenden, hon med. ”Jag är på ICA och handlar skallerorm”, sa hon. Det var tydligen inte riktig skallerorm, utan någon som mormor tydligen kallade för ”skallerorm”… 

Vi får väl hoppas att det blev en lyckad fest till slut, för här vaknade jag. Väckarklockan bestämde sig för att det var dags att ringa. Jag hoppade upp ur soffan, tog på mig glasögonen som låg på vardagsrumsbordet och gick in i sovrummet för att stänga av klockan. När jag kom fram till nattduksbordet märkte jag att jag inte såg siffrorna på klockradion. Jag tänkte att jag var lite nyvaken och gnuggade mig i ögonen. Såg fortfarande ingenting. Tanken att jag fått en hjärnblödning eller höll på att bli blind hann fara genom min inte helt vakna, pigga och alerta skalle innan jag  insåg att jag hade makens glasögon på mig. Han ser inte alls lika dåligt som jag, så det var väl inte så underligt om de inte var till så stor hjälp för mig.

Sedan fick jag kaffe och livet blev lite normalare igen.

Överraskningfest

Jag fyllde år i fredags och jobbade på dagen. Sedan skyndade jag mig som en tok efter jobbet för att hinna i tid eftersom jag skulle vara barnvakt åt lille M på kvällen. Trodde jag.
När jag kom fram blev jag överraskad med jättekalas med Miniontema, som lille M:s mamma ordnat! Hon och maken hade tydligen kokat ihop det här ett tag.

Det var första gången någon fixade ett överraskningskalas till mig. Inte hade jag anat ett smack heller! Jag var helt övertygad om att jag skulle ha en helkväll med lille M, röja på lekplatsen och sedan titta på film.

Riktigt roligt var det, det kom närmare 20 personer, några var där när jag kom och hade gömt sig för att överraskningen skulle bli komplett :-D

Tårta

När man fyller år och ska bjuda på tårta, men har lite ont om tid, så kan man göra som jag och skippa den höga ambitionsnivån, men ändå få till en tårta som gästerna tycker är jättesnygg och jättegod.

Man går till sin lokala matbutik och förser sig med en färdig tårtbotten, ett marsipanlock, dekorationer, samt fyllning i form av vispgrädde, chokladmousse och mango- och passionsmousse. Sedan tar man ett lager av vardera moussen, och lite grädde ovanpå det översta lagret tårtbotten, på med marsipanlocket, dekorera – klart!

Någon gång ska jag göra en lite mer avancerad tårta av något recept i någon av de två fina tårtböcker jag har. Men då ska jag ha mer tid också.