Att gå på Husdjursmässan har blivit en tradition för oss, så i fredags kom vi dit strax efter att de hade öppnat. Det var i princip samma innehåll som tidigare, men det kändes av någon anledning mindre ändå. Det var illrarna som fattades, inte en enda iller syntes till. Vi brukar tillbringa ganska mycket tid hos dem, så det kanske var det som gjorde att det kändes mindre.
En del bilder blev det i alla fall, och vi kom hem med en stor påse godis och leksaker från Gnagarboden!
I den här artikeln får man se en målning som visar vad man tror är ett marsvin. Jag är rätt övertygad, trots att den ser ut att ha ganska stora öron. Men sedan tittade jag på vår Cressida och insåg att hon har rätt stora öron, hon med.
Klicka er in och titta på 1500-talsmarsvinet!
(Första bilden tog jag, den andra tog maken)
Imorse var vi tvungna att låta vår lilla marsvinsflicka Wivaldia somna in. För snart en månad sedan slutade hon äta på egen hand, veterinären slipade ner tänderna, som hade vuxit sig lite för långa (vanlig sak som marsvin kan råka ut för), men hon kom inte igång att äta igen, trots stödmatning och alla tänkbara insatser från oss och från vår vän M som passade henne medan vi var bortresta, lyckades det inte. Vi provade att ta ner framtänderna en gång till, men inget hjälpte. Hon var tydligt intresserad av maten vi gav henne och vi frestade verkligen med precis allt hon gillade, för att få henne att komma igång.
Veterinären var ganska förvånad eftersom tänderna inte ens från början varit i så dåligt skick som hon trott. Förmodligen var det något annat fel, något med käklederna, som gjorde att lillan helt enkelt inte kunde tugga ordentligt. Det stämde inte med de tandproblem marsvin brukar få.
Wivaldia kom till oss i maj 2010, då hon var fyra månader. Hon blev alltså bara lite drygt två och ett halvt år. Det känns så orättvist, att hon inte kunde få vara kvar hos oss längre… Hon var så pigg och alert in i det sista, som om det inte var något problem alls, det syntes liksom inte, förrän hon försökte äta…
Nu sover hon gott tillsammans med Ninus och våra två tidigare marsvin, men saknaden är stor här hemma…
”Det finns en bro, Regnbågsbron, som förbinder Himlen och Jorden.
Där finns kullar och dalar med mjukt gräs, där våra älskade vänner leker tillsammans hela dagarna. Där finns vattendrag med friskt vatten, massor av mat och solsken som håller dem varma. De gamla och sjuka djuren blir unga och friska igen, precis som vi minns dem i våra drömmar.
Djuren är glada och lyckliga, men de saknar någon som betydde mycket för dem, någon som blivit lämnad kvar.
Varje dag springer de och leker, tills den dagen kommer, då en av dem stannar upp och tittar bort i fjärran. Blicken skärps, öronen spetsas och plötsligt
flyger hon iväg över det gröna gräset. Hennes ben bär henne fortare och fortare tills hon återförenas med den hon älskar. Ni möts i en omfamning som
varar för evigt. Ditt ansikte blir kysst om och om igen, dina händer smeker hennes huvud som så många gånger förut och du tittar än en gång in i ögonen på ditt trogna husdjur som så länge saknats i ditt liv, men aldrig i ditt hjärta”
Sov gott, mattes lilla älskling!
Så har det gått några dagar igen utan att jag hunnit lägga upp ”Dagens bild”. De hamnar på Facebook mycket snabbare, det kräver lite mindre ansträngning, nämligen. 🙂
28 juni – Wivaldia har fått klorna klippta och ser så där uppgiven ut som bara ett marsvin i den situationen kan göra. Matte ligger inte på plus.
29 juni – Träffade lille M och hans mamma. M hade bestämt att jag skulle ha den här väskan, så den fick jag. Visst är den fin? Lite mörk bild, men jag får ta en bättre en annan dag. (M:s mamma är också lite orolig att han ska dregla på min Mulberry, så nu har jag en väska som han har valt ut och som han alltså kan råka kladda lite på – han hade tydligen ryckt till sig den och dragit ner den i vagnen och inte velat släppa förrän hon lovat att köpa den till mig…)
30 juni – När det är sommar sitter jag ofta på Stortorget och kikar på folk och läser en god bok. Idag blev det inte så länge, då ett pucko till gubbe satte sig bredvid och öppnade en öl, som jag var rädd skulle stänka på min väska. Men ge mig gärna fler soliga eftermiddagar, så att jag kan sitta här och ha det mysigt! När maken dök upp bestämde jag att vi skulle gå och fika på uteservering, för det har jag inte gjort ännu i år, vädret har inte riktigt tillåtit. Vi begav oss alltså till Riddarholmen och provade serveringen där. Mer om det i nästa inlägg!
Publicerat i Dagens bild
Märkt Dagens bild, Gamla stan, marsvin, Stockholm, Stortorget, väska
Förvånansvärt ofta har vi fått den här frågan, eftersom vi har båda dessa djur här hemma. Vår förra kanin var dessutom rätt förälskad i ett av marsvinen.
Självklart kan de få ungar! Var skulle annars kapybaror komma ifrån?
Bilden lånad från Kolmården och föreställer deras tre bedårande kapybaraungar, som föddes i helgen (och vars föräldrar självklart är kapybaror och inget annat!)
Cressida tittar ut från boet och undrar om det inte är dags för mat snart…
Publicerat i Dagens bild, djur
Märkt Dagens bild, djur, guinea pig, marsvin, Pets
Lilla Cressida fyller två år!
22 februari – Mattes små tjejer!
23 februari – Saltsjöbanan flaggade idag!
 | gealach om Postcrossing – hur funka… |
| gealach om Lite mer vykort |
 | miatankar om Lite mer vykort |
| miatankar om Postcrossing – hur funka… |
| gealach om Experiment: Kokbananchips |
Gealachs Blogg 