Category Archives: Postcrossing

Lite mer vykort

Jag bloggar alldeles för sällan. Ibland kliar det i fingrarna att skriva om något som stör mig eller roar mig eller något annat, men jag tar mig inte tid.

Jag vill i alla fall lägga ut lite mer av mina vykort.

Dessa fick jag igår, från Bulgarien, Japan, Turkiet, Vitryssland, Kanada och Taiwan:

 photo incoming_zpsk5fi2mo2.jpg

Dessa kort skickas idag, via Åland. Varför då, undrar ni kanske (eller så undrar ni inte, men jag berättar ändå).
Sedan 1 januari kostar det 19,50 att skicka ett vykort från Sverige, oavsett vart det ska. En klok vän tipsade om att det var billigare att beställa frimärken från Åland, skicka alla korten i ett kuvert till åländska posten och så postar de korten därifrån och ut i världen.
Om jag räknat rätt landar det på strax över 16 kronor per kort, och då ska de alltså först skickas till Åland. Då har jag även räknat in en administrationsavgift på 1 Euro, frakten slapp jag, då jag beställde för över 20 Euro totalt.
Om någon vecka reser tio av mina kort med en kollega som ska till Thailand, han kommer att posta dem där, för strax under 4 kronor styck.
Det blir lite mer pyssel, men på ett sätt roligare också. Och jag vill ju inte betala mer än jag måste.

 photo outgoing_zps7tysmi0a.jpg

Annonser

Nya vykort

​Postcrossing är ju roligt, tycker jag, det har ni säkert fattat. 😆

Men det är inte bara bilderna, det är ju även människorna som skickat korten som gör det skoj. Man får små hälsningar från folk i alla delar av världen, som valt ut kort att skicka till just mig. 

Dessa kommer från Jean-Marc i Luxemburg  (som jag skickat till för ett tag sedan), Ya-Hui i Taiwan och Irina i Vitryssland. 

Som jag sagt förut, om jag hade haft barn hade jag absolut gjort det här tillsammans med dem, dels blir man allmänbildad, dels har jag en känsla av att det kan förebygga fördomar, när man får hälsningar från folk i alla möjliga länder på det här sättet. 

Nya vykort!

Idag testade jag en ny sajt, Postcard United, då jag har maxantalet ute på Postcrossing. Sedan var jag nyfiken på PU också, eftersom den är mindre och det enligt ryktet ska vara lättare att få skicka till ”ovanliga” länder då det inte är lika många medlemmar.

Det blev lite intressant, som tredje adress drog jag en i Sverige, det är nästan omöjligt på PC. Sedan blev det Bahamas och Luxemburg. I övrigt var det länder som jag skickat till ofta med PC – Polen, Hong Kong, Singapore och Tyskland.

Ska bli spännande, det här. Sidan funkar på samma sätt som PC, men är som sagt lite mindre och engelskan haltar lite emellanåt, samt att det varit segt som 17 att komma in på den under dagen.

Nu får vi se hur lång tid det tar innan de här korten landar i respektive brevlåda!

första sju

Skickade vykort

Dessa skickade jag iväg under veckan. Alla uppfyller mottagarnas önskemål i någon form. Kortet längst upp till höger ska till en person i Australien, hon ville bland annat ha slottsinteriörer med kristallkronor, så det såg jag till att fixa.

Fyrtorn är väldigt populärt, det på bilden här finns på Gotland och nästa gång jag åker dit blir det en bunt till av det kortet.

Förutom Australien går korten till  USA, Frankrike, Polen, Tyskland och Portugal!

Ett nytt vykort

Nu var det ett tag sedan jag skrev något om vykorten jag får och skickar. Tänkte ändra på det.

Idag fick jag detta från Belgien. Jag gillar verkligen att få sådana här typiska turistkort från ställen jag inte besökt, man blir väldigt allmänbildad av den här hobbyn.

Jag har även fått en massa andra spännande kort, med konstverk och annat kul, men det är faktiskt de här turistbilderna som gör mig gladast.

Som jag sagt förut, hade jag barn skulle jag absolut göra det här med dem, så att de fick lära sig en massa om spännande ställen runt om i världen. Nu är det bara att vänta på att lille M blir tillräckligt stor för att uppskatta det, då ska jag göra det tillsammans med honom!

Postcrossing – hur funkar det?

Jag berättar ofta och gärna om att jag håller på med Postcrossing och jag har fått en del vänner och bekanta att haka på. En vanlig fråga är hur det funkar, så det tänkte jag berätta om nu. (Här skrev jag för ett tag sedan lite mer om varför jag tycker att det är så himla kul.)

1. Man börjar med att bli medlem, vilket man blir genom att registrera sigwww.postcrossing.com – Här fyller man i sina uppgifter. När du registrerar dig ska du också ange din adress. Många frågar om hur säkert detta är, men din adress visas bara för de medlemmar som skickar kort till dig, den står alltså inte på sidan så att alla kan läsa den. Mer om skickandet nedan.

2. När du är registrerad kan du fylla i din profilsida, vilket du lämpligen gör på engelska. Hela Postcrossingsajten är på engelska och man har tagit beslutet att inte översätta den eftersom det är mest praktiskt om medlemmarna, som kommer från jordens alla hörn kommunicerar på samma språk.

I din profil skriver du så mycket eller så lite du vill. Här kan du skriva om det är någon speciell typ av vykort du önskar dig (katter, kyrkor, kungligheter, eller vad det nu kan vara). Viktigt är att detta är önskningar, många skriver även vad de absolut inte vill ha, vilket kan ge ett ganska otrevligt intryck.

Så här ser min ut, den lite mer personliga presentationen finns under denna, jag tog inte med den, det blir så långt. 🙂

Det här med ”Interested in direct swaps” handlar om att skicka kort som inte ingår i det ”officiella” Postcrossing, det vill säga att man kommer överens med en annan medlem om att utbyta kort. Själv har jag inte tid med det, plus att jag gillar slumpmässigheten som Postcrossing innebär.

3. Nu är det dags att skicka kort! Klicka på ”Send a postcard” i den blå menyn till vänster. Då får du adressen till en medlem någonstans i världen. (I dina inställningar kan du ange om du vill skicka till så många olika länder som möjligt, eller om du vill skicka flera till samma land. Det är helt upp till dig. Du kan även kryssa i om du vill kunna skicka till och ta emot kort från ditt eget land. Också det är frivilligt och händer väldigt sällan.)

På samma sida som personens adress får du upp ett ID-nummer. Det består av två bokstäver för ditt land (SE för Sverige) och ett antal siffror. Dessa måste stå med på det kort du skickar. Helst på mer än ett ställe, då poststämplar kan hamna över det, till exempel.

4. Välj ett kort. Om mottagaren har angett några önskemål kan du följa dessa om du vill, men det är inget krav. Man får skicka vad man vill.

Dessa skickade jag i början av februari:

5. Skriv något trevligt. Ibland har mottagaren frågat om något speciellt på sin profil, de kan vilja veta något om dig, platsen du bor på, din favoritbok, eller vad som helst. Precis som med valet av kort är det inget tvång att följa detta, skriv vad du vill. (Men lämna för allt i världen inte kortet tomt, jag har fått ett sådant, det var inte alls lika kul, man vill ju få en uppfattning om personen som skickat.) Glöm inte ID-numret! Du kan även scanna in eller fotografera av ditt kort och ladda upp på din ”Postcard wall”.

6. Köp ett frimärke och posta kortet.

7. Vänta på att få ett mail om att det registrerats. Här kan mottagaren också skriva ett tackmeddelande till dig. Medan du väntar kan du titta på din lista över ”Traveling postcards”. I början kan du ha fem kort ute samtidigt, detta antal ökar vartefter. Det är inget krav på att skicka ett visst antal. Du bestämmer själv.

8. En tid efter att ditt kort kommit fram bör det komma ett till dig! Tanken är att man ska få minst ett kort för varje man skickar. På detta kort finns, precis som på det du skickade, ett ID-nummer. Logga in på sidan, klicka på ”Register a postcard” i den blå menyn och fyll i numret, samt skriv ett tackmeddelande. Meddelandet är inte obligatoriskt, men det är artigt och uppskattas. Om avsändaren inte scannat in kortet kan du välja att göra det.

Det är bra om man registrerar så fort man kan, eftersom det innebär att avsändaren då får plocka ut en ny person att skicka till.

Efter ett tag har man fått ihop en hel hög med fina kort från hela världen!

Det händer att kort inte kommer fram. Inte så ofta, men det händer. Ett kort är ”Traveling” i sextio dagar, sedan hamnar det som ”Expired” i listan. Om det skulle komma fram efter dessa sextio dagar kan mottagaren fortfarande registrera det upp till ett år efter den dag adressen klickades fram. Sedan försvinner det ur systemet. Du kommer ändå att märka att du får ganska lite obalans mellan skickade och mottagna kort. 

Du kommer att märka att du skickar fler kort till en del länder, framför allt Ryssland och Tyskland. Ryssland har flest medlemmar och Tyskland skickar mest. Eftersom varje medlem ska få lika många kort som han/hon skickar blir det naturligtvis så att man skickar många dit. Även om det kan kännas tjatigt får man tänka på att det är olika mottagare varje gång. Och ju längre man håller på, desto större är sannolikheten att man får skicka till lite mer ”ovanliga” länder, alltså länder med färre medlemmar.

Senaste vykorten

Den här veckan har det hänt en hel del på Postcrossingfronten.

Jag skickade iväg dessa till Nederländerna, Ryssland, Kina, Ukraina och Slovenien

Dessa trillade in under veckan:

De två övre är från Nederländerna, de undre från Österrike och Kazakhstan, det senare är nog det mest exotiska hittills!

De två till vänster är från Kina, de övriga från Frankrike och Vitryssland.