Etikettarkiv: teknik

Mossiga lärare?

Läste Metro som vanligt på vägen till jobbet. Dagens krönika av Fridah Jönsson hade ett par poänger. Hon skriver om vilka förändringar hon skulle vilja se i skolan under 2011.

 En av punkterna handlar om lärare som inte kan starta en DVD-spelare. Tydligen har Jönsson en stor mängd lärare som inte klarar detta utan låter det ta fem minuter av lektionstiden till att starta filmen. OK, det finns mossiga lärare. Det finns rätt skrämmande många mossiga lärare, men jag har svårt att tro att så himla många inte har en egen DVD-spelare hemma och aldrig har satt igång den, för att sedan stå helt handfallna när de ska göra det på jobbet.

 Nu går ju Fridah Jönsson på gymnasiet och jag jobbar i grundskolan, så det kanske finns en del skillnader, men jag kan i alla fall berätta om mina erfarenheter av problem med DVD-spelare.

Jag vet att lärarna inte är uppvuxna med dvd:s på samma sätt som eleverna, men hur svårt kan det vara?

 Tja, det kan vara ganska svårt på en genomsnittlig högstadieskola. Jag har försökt starta DVD-spelare som bara vägrat gå igång, alternativt vägrat få kontakt med TV:n, eller något annat spännande. I samtliga av dessa fall har anledningen varit att någon (här får man väl förutsätta att det är de teknikkunniga eleverna som varit framme) petat in något i luckan (en bit av en linjal och en blyertspenna hör till det jag plockat ut ur DVD-spelare), bytt plats på sladdarna, snott sladdarna, pillat ut batterierna ur fjärrkontrollen, snott fjärrkontrollen. Då skulle jag vilja se den lärare som snabbt och smidigt får igång en film. Men det är kanske lite mer ordning på gymnasiet, vad vet jag? Sedan undrar eleverna varför de aldrig får se film. Tja, sluta ha sönder sakerna då, så ökar ju chanserna, eller hur?

 Vidare tycker Jönsson att lärare borde skaffa sig koll på Facebook och annat som hör till elevernas vardag. Det har jag både pratat och bloggat om tidigare.

Det går inte heller att förstå unga när man inte har en aning om vad de gör på fritiden.

 Så sant. Själv älskar jag Facebook, så det är inget problem för mig. Jag lever mitt liv på nätet i nästan lika stor utsträckning som eleverna. Jag är inte kompis med dem på FB, även om en del försökt adda mig. Jag har som regel att när de gått ut och jag inte är deras lärare längre, då får de skicka vänförfrågan till mig, jag söker aldrig upp dem. Om de tycker att jag är en så pass OK person att de vill ha kontakt med mig när de slutat skolan får de avgöra det.

 Men jag har lite svårt för dessa mossiga lärare som vägrar inse vilken användning man faktiskt har av nätet i undervisningen. Själv försöker jag hela tiden få eleverna att gå in på språksidor som jag tipsar om, ytterst få gör det, tyvärr, men kanske kan man så något frö någonstans.

 Jag försöker också att lyssna på vad eleverna pratar om vad som intresserar dem. Senast idag hörde jag dem prata om någon grupp de gillade, och jag har ju dels noll koll på musik och vill hitta nya, roliga saker att lyssna på, och dels vill jag hålla mig uppdaterad på det som är viktigt för eleverna, så jag frågade lite grann om vad det var för grupp. Kanske är det något jag också kommer att gilla?

 Jag försöker verkligen att inte bli en mossig gammal kärringlärare, man kan vara seriös i sitt arbete och lyckas lära ut saker utan att bli en mossig tant.

 Skjut mig om jag någonsin blir en tant! 

(Förresten sade en av mina elever häromdagen att hon minsann aldrig skulle bli någon tant. ”När jag är 50 vill jag fortfarande vara fräsch!” sade hon bestämt. Och här hade jag kunnat gå in och kläcka några moralkärringsklyschor om att ”Det spelar ju ingen roll hur man ser ut”. Nej, det gör det inte, men varför ska det vara så fel att ha för avsikt att hålla kroppen i trim lika väl som skallen?)