Etikettarkiv: litteratur

[BOK] Divergent

Divergent – Veronica Roth

Den här boken hade en kollega glömt på jobbet, så jag kikade lite på den och tyckte att den verkade intressant och lånade den som e-bok (jag bara älskar att kunna göra det, förresten!)

I Beatrice Pryors dystopiska hemstad Chicago är samhället uppdelat i fem falanger: De ärliga, De osjälviska, De tappra, De fridfulla och De lärda. En särskild dag varje år måste alla sextonåringar välja vilken falang de vill tillhöra för resten av livet. För Beatrice står valet mellan att stanna kvar med sin familj hos De osjälviska eller att vara den hon innerst inne är.

Hon gör ett val som överraskar alla, inklusive henne själv. Under den hårda initieringsfas som följer, döper Beatrice om sig till Tris och tvingas utkämpa strider mot sina medkandidater för att upptas av De tappra. Bara de tio bästa släpps in, de övriga tvingas leva utanför samhället som falanglösa. Under extrema fysiska och psykiska prövningar måste Tris avgöra vilka som är hennes verkliga vänner och vad hon egentligen känner för sin mystiske instruktör, Four. (Adlibris)

Den här berättelsen påminner om flera andra jag läst, det finns vissa likheter mellan alla sådana här framtidsskildringar. Jag tänker framför allt på att staden eller landet där berättelsen utspelar sig ofta är isolerad från resten av världen. Här är det Chicago, men det verkar inte finnas någon omvärld som är intressant för personerna. På samma sätt verkar det inte finnas någon värld utanför det framtida USA som skildras i Hungerspelen.

Likaså är dessa samhällen alltid strikt indelade, ofta på lite märkliga sätt. Här är det de olika ”falangerna”, som verkar ha väldigt lite kontakt med varandra, i Hungerspelen är det distrikten, som inte får ha med varandra att göra.

De här falangerna är verkligen extrema och det känns inte som om det skulle gå att renodla egenskaper på det här sättet. Det är inte möjligt att alltid utplåna sig själv för andras skull eller att alltid vara ärlig i alla lägen. Eller ja, det finns det ju folk som är och de brukar sällan vara helt populära. 😉

De tappra känns ofta mer galna än tappra. I min värld är det inte speciellt modigt att hoppa av tåg i farten bara för att man kan, till exempel, det känns mest dumt. I och för sig verkar de här tågen inte ha några stationer och det verkar inte heller finnas så mycket att åka till utanför Chicago, så man undrar ju vart alla de här tågen är på väg.

Men hur som helst var det en intressant bok, även om jag tycker att tempot trappades upp lite väl snabbt på slutet, det hade gärna fått bli lite mer av ”uppladdning” för att det skulle bli helt trovärdigt.

Men jag ser i alla fall fram emot att läsa fortsättningen.

En annan sak som slog mig är att jag knappt lade märke till att boken är skriven i presens. Det verkar som om det blir vanligare. Första gången jag stötte på det gav det mig lite motstånd, man är ju van vid att en roman ska vara skriven i dåtid. Det här känns som om det kommer närmre, ökar tempot, eller hur jag ska säga. Kanske är det ett sätt att skriva som blir vanligare, jag har egentligen inga problem med det, men det kräver lite invänjning.

[BOK] Pride and Prejudice

Pride and Prejudice – Jane Austen

Jaha, så har jag till sist tagit mig igenom den här, för första gången sedan jag gick i gymnasiet. Jag köpte den i London när jag gick i nian, började läsa den, höll på att somna, lade undan den.

Sedan tvingades jag läsa den på svenskan i gymnasiet, då jag hade en av de få lärare jag verkligen avskytt, så hon kan ha haft inflytande på hur jag sett på den här berättelsen.

När jag sedan skulle på Jane Austen-lajv för ett par veckor sedan satte jag mig in i vad de olika böckerna handlar om, såg ett par filmversioner av några av dem och fick tag i Pride and Prejudice som ljudbok via Spotify. Så jag satte igång att lyssna och blev klar för några dagar sedan.

OK, jag kanske inte tycker att den är fantastisk, men nog var den roligare än förra gången i alla fall, så mycket måste jag erkänna. Som vanligt när det är mycket folk i en berättelse får jag skärpa mig för att hålla ordning på alla, men det gick rätt bra.

Så jag har väl blivit lite mer kompis med den än jag var i mitten av 90-talet i alla fall. Nu har jag köpt en sådan där gigantisk tegelstensbok med alla Austenromaner samlade, så jag ska väl ta tag i de andra så småningom.

[BOK] Et puis, Paulette

Et puis, Paulette… – Barbara Constantine

Kul att läsa något på franska igen! Jag fick tips om boken av en vän, men då hade inte översättningen kommit ut ännu, så jag beställde den i original.

Ferdinand är i sjuttioårsåldern och lever ensam på en stor tom gård sedan sonen flyttat därifrån med sin familj. En dag, efter en våldsam storm, hotar grannen Marcelines tak att rasa in och Ferdinand föreslår att hon ska flytta in hos honom. Efter hand ansluter fler personer och bildar ett udda kollektiv på gården. Den nyblivna änklingen Guy, systrarna Lumière som drivs från sitt hus, ett par vilsna studenter, en spirande kärlek och några djur. Och sedan Paulette … (Adlibris)

Det här var en mysig berättelse, bara tanken på att gamla människor bestämmer sig för att bo ihop istället för att sitta ensamma på varsitt håll gjorde mig glad, men jag tycker att vissa händelser visslade förbi lite för snabbt, det var mycket som lämnades ”mellan raderna”. Slutet kom dessutom som en blixt från klar himmel och kändes lite konstigt, faktiskt. Men på det hela taget var det en berättelse jag uppskattade mycket. Nu måste jag kika på översättningen också för att se hur de har löst vissa saker. Jag kan snart inte läsa böcker på andra språk än svenska längre. Det är väl en yrkesskada, att inte kunna läsa utan att fundera över hur jag skulle översätta. Det gör att jag fastnar lite för mycket och för ofta.

Länk till sida om den svenska översättningen på förlaget Sekwa.

[BOK] Nefilim

Nefilim – Åsa Schwarz

Miljöaktivisten Nova gör inbrott hos Vattenfalls VD för att skriva slagord på väggarna. Nu ska en av Sveriges största miljöbovar äntligen få vad han förtjänar. Men någon har hunnit före. I sovrummet finner hon lägenhetens innehavare brutalt mördade som i en scen från helvetet. Nova flyr från platsen men lämnar spår och blir snart misstänkt för morden av polisen. Hon försöker själv ta reda på vem mördaren är och varför denne verkar följa hennes egen lista på miljöbovar. Frågetecknen blir allt fler. Varför återkommer ständigt referenser till Syndafloden och Noas ark? Vem har genomsökt Novas hus i Gamla stan? Var hennes mors död verkligen en olycka? Vem försöker sätta dit Nova för morden? (Adlibris)

Den här boken är skriven av en vän till en vän och då blev jag så klart nyfiken. Det var en spännande berättelse och extra roligt blev det när det visade sig att den utspelar sig i Gamla stan, precis i de krokar där jag rör mig så gott som dagligen. Huvudpersonens hus skulle jag inte ha något emot att bo i, till exempel 😉

Nyfikenheten väcks omedelbart eftersom man undrar vad som egentligen hänt med huvudpersonens mamma. Jag gillar den här typen av trassliga mysterier, som jag är lite dålig på att lista ut i förväg. Det är nog en fördel, för jag tycker om att bli överraskad. (Ändå vill jag ha känslan av att jag skulle ha kunnat lista ut det när jag väl får reda på det.)

Jag har lite svårt att bestämma mig för vad jag tycker om huvudpersonen Nova. Förmodligen är det en person jag inte skulle komma speciellt bra överens med. Personligen har jag svårt för aktivister av alla slag, tycker inte att det är OK att begå brott för att visa sin ståndpunkt, till exempel.

Jag hade även lite svårt att komma överens med språket i början, men det är å andra sidan ett språk som är lättsamt utan att bli tråkigt och simpelt, berättelsen håller ett högt tempo, precis som jag vill ha det.

[BOK] En man som heter Ove

En man som heter Ove – Fredrik Backman

Testade att låna böcker till min Ipad via biblioteket, och den första jag plockade hem var den här, som jag varit lite nyfiken på ett tag. Jag har läst Fredrik Backmans blogg lite då och då och stött på inlägg om denne ”Ove”, som i bloggen får representera den där typen av gnällig gubbe som man kan träffa på ibland. När jag började läsa boken gav jag först upp efter ett par kapitel, för jag tänkte att det skulle bli som en lång upprepning av bloggen, och trots att den är underhållande var jag rädd att det skulle kunna bli lite tjatigt.

Men efter ett par dagar började jag om igen och det ångrar jag inte. Ove visade sig vara en betydligt djupare personlighet än jag trott. Jag fick några riktigt goda skratt och grät faktiskt på ett par ställen också. Har man läst Backmans blogg känns det rätt tydligt att grannparet är baserade på Backman själv med fru, men det var lite roligt, det med.

Boken har jämförts med ”Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann”, men jag tycker inte riktigt att de har så mycket gemensamt, även om jag uppskattade båda böckerna.

Ove är 59. Han kör Saab. Folk kallar honom ”bitter” och ”grannarnas skräck”. Men Ove är fan inte bitter, grymtar han. Han går väl bara inte runt och flinar jämt! Varje morgon tar Ove sin inspektionsrunda i kvarteret. Flyttar cyklar och kontrollerar källsorteringstunnorna. Trots att det är flera år sedan han avsattes som ordförande på bostadsrättsföreningens årsstämma. Eller ”den där statskuppen”, som Ove själv bara minns den. Men bortom den vresige ordningsmannen finns en historia och en sorg. Så när de nyinflyttade grannarna i radhuset mittemot en novemberdag råkar förstöra Oves brevlåda blir det upptakten på en komisk och hjärtevärmande berättelse om tilltufsade katter, oväntad vänskap och den uråldriga konsten att backa med släp. Som kommer förändra en man och en bostadsrättsförening i grunden. (adlibris)

[BOK] Magic in the Wind

Magic in the Wind – Christine Feehan

På Bookcrossing-konventet i Göteborg fanns ett bord där man kunde lägga böcker inslagna i paket till någon speciell medlem. Den här och de följande två delarna i serien låg i ett paket med mitt namn på.

Det var en berättelse som kändes väldigt bekant, både personerna och miljön. Ändå har jag inte läst något av det här tidigare. Antagligen finns det något liknande som jag läst eller sett som film.

Den här boken var väldigt kort, bara lite drygt 100 sidor, vilket gjorde att det gick väldigt fort och kändes lite hoppigt emellanåt. Ska bli intressant att se om jag får samma känsla av de andra delarna som är normaltjocka.

Det var helt klart min stil i alla fall, personen som bestämt att jag skulle ha dem är jag bekant med, så det är inte omöjligt att hon tänkt till lite när hon valde ut dem.

”Sarah’s coming home.” Ever since Damon Wilder sought refuge in Sea Haven, he’s heard the same breathless rumor pass the lips of nearly every local in the sleepy coastal town. Even the wind seems to whisper her name – a reverie so powerfully suggestive that it carries the curious Damon to Sarah’s clifftop home, and seeks to shelter him there.

But Damon has not arrived alone. Two men have tracked him to Sea Haven, and into the shadows of Drake House, where Sarah hides her own secrets. And danger- as well as a desire more urgent than either has ever known- is just a whisper away… (http://www.christinefeehan.com)

[BOK] Ghosts, Drugs & Rock n’Roll

GhostsDrugs & Rock n’Roll – Anna Gable

Den här boken är skriven av en vän till mig. Det är lite läskigt att läsa en bok när man känner författaren. Tänk om man inte gillar boken? Tänk om man inte klarar av att läsa den för att språket är dåligt eller något sådant?

Men det var inget jag behövde oroa mig för, det här gillade jag och språket är bra. Även om jag emellanåt blev lite irriterad på huvudpersonen Erik för att han inte kunde låta bli att knarka (även om det har en förklaring) tyckte jag att det var lätt att gilla personerna. Berättelsen är lång, över 600 sidor, men gick ändå ganska snabbt att läsa, även för mig, som läser sakta och ofta ganska okoncentrerat. Dessutom har jag alltid fler böcker på gång samtidigt.

När ungdomen är som mest frustrerad dyker Zorf upp och ger dem en röst. På kort tid blir han världens mest hyllade rocksångare. När boken tar sin början står han på toppen av sin karriär, fyller arenor världen över, tar emot platinaskivor och priser. Men bakom framgångssagan döljer sig en svår barndom.

När Zorf möter sin far igen börjar hans förflutna hinna ikapp honom. Det är dock inte bara det han varit med om i det här livet som återkommer. En mörk historia om ond bråd död från det förgångna rullas långsamt fram och Zorf får svårare och svårare att hålla ihop sin tillvaro samtidigt som han börjar förstå att det kanske inte bara är drogerna som spelar honom ett spratt. I så fall återstår frågan vem som är mördaren den här gången och om det går att hindra historien från att upprepa sig ännu en gång? Mer än ett liv står på spel. (Adlibris)

En intressant inblick i en värld jag inte vet så mycket om. Jag har ingen egen erfarenhet av det vilda rocklivet som de här musikerna lever, så jag kan inte avgöra om det är realistiskt, men jag utgår ifrån att det finns någon verklighet bakom det.

Jag gillade att spökerierna inte tog så enormt stor plats i början, utan att det fick växa fram. Det var även bra att förklaringar och svar på saker man undrat kom vartefter. Jag tycker om berättelser där flera trådar går parallellt för att sedan knytas ihop på slutet.