Etikettarkiv: historia

How 5 Historical Figures Would Look Today

How 5 Historical Figures Would Look Today.

Titta här, så får ni se hur fem kända historiska personer kanske hade sett ut om de levt idag! 😀

[BOK] Ödets hav

Ödets hav – Elisabet Nemert

Som genom ett under har Aurora Eken och hennes familj skonats från Digerdöden som härjat på Gotland och som ödelagt hela byar. Hon har haft en lycklig barndom på den välbärgade gården och kan nu börja se fram emot ett gott liv i Visby som hustru åt en tysk förmögen köpman. 

Elin Persdotter föddes i den fattiga delen av Visby och när döden skördade hela hennes familj stod hon helt ensam och utblottad. Till slut hittar hon mat och husrum hos Aurora där hon får en tjänst som piga. De båda kvinnorna kommer varandra mycket nära och det är en början på livslång vänskap. 

När Gotland invaderas av den danska armén utlöser förräderi och svek en katastrof och livet blir sig aldrig mer likt. Blod färgar marken röd när flera tusen gotlänningar förlorar livet på slagfältet och Aurora och Elin tvingas fly undan kriget. Livet tar nya vägar där svåra prövningar och farofyllda äventyr väntar dem, men också vänskap, tillit och kärlek. (Adlibris)

Den här köpte jag på Gotland när vi var på väg att åka därifrån i somras. Det var den första bok av Elisabet Nemert som jag läst, de övriga har jag lyssnat på. Jag såg just att de bytt uppläsare till denna, och jag var väldigt förtjust i den förra, så det gjorde inte så mycket.

Hur som helst, jag känner att det nog får räcka med den här författaren nu. Även om alla böcker varit spännande, så även denna, känns det som om det är samma sak som upprepas hela tiden. Det ständiga tuggandet om hur jobbigt det är att vara kvinna. Det var säkert inte lätt att vara kvinna på 1300-talet (eller någon av de andra perioder då hennes böcker utspelar sig), men jag har svårt att tro att kvinnorna på den tiden gick runt och tänkte på hur förtryckta de var, det är nog snarare så att vi tolkar det så när vi ser på det från vårt moderna, jämställda perspektiv.

Sedan känns det lite märkligt att låta personerna slänga sig med citat som känns alldeles för moderna. ”Det finns ingen som kan få dig att känna dig mindervärdig,att du inte duger, om du själv inte tillåter det”, säger huvudpersonens mamma till henne i början av berättelsen. Det känns lite för modernt för 1300-talet, tycker i alla fall jag. Tyvärr är händelserna ibland lite för tillrättalagda för att få berättelsen dit författaren vill. När Aurora gifter sig med Claus får man intrycket av att han är en snäll och vänlig person, men den händelse som gör att han helt plötsligt visar en annan sida (Jag är medvetet otydlig, vill inte avslöja för mycket) känns inte logisk, helt plötsligt kan han inte lyssna på och lita på sin hustru, som han gett så mycket ansvar för företaget. Så den händelsen har jag svårt att ”köpa”. Men den måste till för att få berättelsen dit den ska, så att säga.

Precis som i författarens övriga böcker störs jag lite av den ”föreläsande” tonen, det är mycket detaljer kring platser, kläder och situationer, som gör att berättelsen ibland får karaktären av historielektion. Men faktum är att jag tycker att det var mindre av det i denna bok än i de tidigare.

Men det är en spännande berättelse, det är fina, detaljerade beskrivningar och det är oerhört romantiskt och engagerande. Jag tyckte om den, trots att jag som ni ser har en och annan invändning. Men jag känner att det får räcka med Nemert ett tag nu. 😀

Drottning Victorias vita brudklänning skapade ny trend

”Rebloggar” ännu ett inlägg från Madame Scandaleuse – dels för att det är intressant och för att jag skrivit om samma ämne själv, nämligen i dessa inlägg:

MADAME SCANDALEUSE

Queen_Victoria

Traditionellt sett säger man att drottning Victoria av Storbritannien var den första kungliga brud att gifta sig i en vit klänning. Om detta stämmer eller ej är svårt att säga, men vad man däremot vet är att det var drottning Victoria som befäste trenden när hon den 10 februari 1840 gifte sig med prins Albert av Sachen-Coburg-Gotha i en vit satinklänning utsmyckad med ”Honitonspets” från den lilla orten Honiton beläget i grevskapet Devon. Anledningen till varför man bär en vit klänning anses av många vara att den symboliserar oskuld, men detta är ett rent påhitt och en sanning som tillskrevs färgen under 1900-talet. Vi gifter oss i vita klänningar därför att drottning Victoria gjorde så för 173 år sedan.

På landsbygden, bland vanligt folk, var det vid denna tid ovanligt att gifta sig i vitt. Det förekom inte. Istället gifte man sig i sina bästa kläder, ofta i svart eller högtidsdräkt – eftersom…

Visa originalinlägg 567 fler ord

Massor av vackra bilder!

I det här inlägget hittar ni massor av fotograferade porträtt. Hur kul som helst att titta på alla detaljer!

 

1700-talets stora modeikoner

MADAME SCANDALEUSE

“Fashion fades, style is eternal”. Yves Saint Laurent satte huvudet på spiken när det kommer till mode och dess förändringar. Mode och kläder har i alla tider påverkat oss, förändrat oss och gett oss medel till att uttrycka oss. Och kanske har vi alltid blickat, sneglat och ibland även glott på människor som klär sig annorlunda och som får oss att chockeras och inspireras. Idag följer miljontals människor modebloggar, det finns internetsidor med de flesta stilar. Tidningar och magasin uttrycker sig passionerat om vem som klär sig bäst och sämst, vissa utpekas som ikoner. De som har det där lilla extra, de som skapar nya stilar och får oss att följa trender. Under 1700-talet fanns det inga modebloggar, men det fanns passion for kläder och stil. Det fanns trendsettare redan då. En av dessa var Marie Antoinette.

Untitled

Marie Antoinette var hustru till Frankrikes kung Ludvig XVI. Som drottning av Frankrike…

Visa originalinlägg 779 fler ord

[BOK] Elle s’appelait Sarah

Elle s’appelait Sarah – Tatiana de Rosney
OBS! Viss spoilervarning!

Svensk titel: ”Sarahs nyckel” – Den här köpte jag för ett par veckor sedan och läste ut förvånansvärt snabbt. Jag tror att jag hört talas om filmen som är baserad på boken, omslaget, som kommer från filmen, kändes väldigt bekant.

Paris 1942. Sarah, en 10-årig judisk flicka, gömmer sin yngre bror i garderoben strax innan familjen brutalt arresteras av den franska polisen i den beryktade hopsamlingen av judiska familjer i Vél d’Hiv. Hon låser garderobsdörren och stoppar nyckeln i fickan, övertygad om att hon ska komma tillbaka om några timmar. Men timmarna blir till dygn och Sarahs desperation växer. 

Paris 2002. inför 60-årsdagen av Vél d’Hiv, ombeds Julia Jarmond att skriva en artikel om denna svarta dag i Frankrikes historia. Under sitt sökande efter uppgifter snubblar hon över Sarahs nedtystade familjehistoria. Julia känner sig manad att skriva om flickans öde, och under sina efterforskningar av det förflutna börjar hon ifrågasätta sitt eget liv.

Sarahs Nyckel lyfter fram de tabun och den tystnad som omger en skamfläckad händelse i Frankrikes historia, samtidigt som den skildrar en modern kvinnas liv i dagens Frankrike och USA. Tatiana de Rosnay har skrivit en varm och inkännande roman om utanförskap, hemlängtan, skuld och familjeband, men också om människans inre styrka och hur viktigt det är att inte glömma det som varit.” (adlibris)

Förutom att boken var intressant för att den handlar om en händelse under andra världskriget, som jag inte kände till alls, hade den också ett av mina favoritupplägg, nämligen två parallella berättelser som knyts ihop på slutet. Jag tycker alltid om att sitta och grubbla över på vilket sätt det hela ska kopplas ihop.

Tyvärr gillade jag inte riktigt att Julia är så rent ut sagt mesig när det gäller maken. Kanske är det lätt för mig att säga, men nog är det trist att hon först förlåter honom för att han haft ihop det med en annan kvinna och sedan inte bara drar när han inte vill att hon ska behålla barnet hon väntar.

En sak som fick mig att le lite grann är när Julias mans kollega envisas med att prata engelska med henne, trots att hon bott i Frankrike i 25 år och behärskar språket. Det där är något som jag upplevt alldeles för många gånger i Paris, jag talar franska, men folk svarar på engelska i alla fall. Kanske vill en del vara artiga mot den stackars utlänningen, andra vill säkert bara tala om för mig att de inte vill lyssna på min brytning genom att låta mig lyssna på deras istället. (Numera tittar jag bara på dem och väntar på att de ska gå över till franska.)

Sedan undrar jag hur det kommer sig att när jag läser en bok som är skriven på franska upplever jag ett betydligt större ”motstånd” än om jag läser en som är översatt till franska, vilket den här var. Eftersom jag ju översätter själv borde jag väl egentligen ha ett svar på denna fråga, men det har jag faktiskt inte. Det är inte första gången jag upplever det heller. De få gånger jag försökt läsa på tyska har jag haft mycket lättare att ta mig igenom en översättning.

”How art made the world”

För ett tag sedan satt jag och letade efter konstrelaterade filmer på Youtube då jag behövde en liten paus i läsandet. Jag ramlade på en serie från BBC, som visade sig vara riktigt intressant. Jag tror att det är fem delar, jag har i alla fall inte lyckats hitta fler.

Jag hoppas verkligen att de här får ligga kvar på Youtube, för de är absolut värda att se.

Del 1 – More human than human:

Del 2 – The day pictures were born:

Del 3 – The art of persuasion:

Del 4 – Once upon a time:

Del 5 – To death and back:

Porträtt av kvinnor med harpor

History And Other Thoughts: Female Harpists.

Under länken finns några fina porträtt att kika på!

PARIS 1914

PARIS 1914.

På den här sidan finns massor av färgbilder från Paris, tagna i början av 1900-talet. Alla är alltså inte från 1914, även om sidan heter så 🙂

Intressant bok!

image

Den här köpte jag idag! Ska bli mycket intressant!

Posted from WordPress for Android