Etikettarkiv: engelsfors

[BOK] Cirkeln, Eld, Nyckeln

Cirkeln, Eld, Nyckeln – Sara Bergmark Elfgren, Mats Strandberg 

Engelsfors. Vackert namn, risig stad. Omgiven av djupa skogar där människor ofta går vilse och försvinner. Sex tjejer har just börjat gymnasiet. De har inget gemensamt – förutom att en uråldrig ondska jagar dem.

Höstterminen har just börjat när en elev hittas död på en av gymnasieskolans toaletter. Alla förmodar att det var ett självmord. Alla utom de som vet sanningen.

En natt då månen färgats mystiskt röd förs sex tonårstjejer till den nedlagda folkparken. De vet inte hur de har kommit dit eller varför de är där, men utan varandra kommer de inte att överleva.

De får veta att de är häxor. De utvalda, som nämns i en uråldrig profetia. Plötsligt är gymnasiet på liv och död – bokstavligt talat. De måste lära sig samarbeta trots sina olikheter, och kontrollera de magiska krafter som vaknat till liv inom dem. Tiden håller på att rinna ut. De måste hitta och besegra ondskan som jagar dem, innan ondskan hittar dem. (Bokus)

Maken och jag fick de två första delarna av den här serien i present i våras. Jag hade inte tid att ta tag i dem förrän i slutet av november och köpte del tre så fort den kommit ut. Jag hade hört lite grann om dem, inga detaljer, så jag hade egentligen ingen uppfattning om vad de handlade om, men jag var av någon anledning lite skeptisk, baksidestexten på första delen gjorde mig egentligen inte jätteintresserad.  

Jag började i alla fall läsa den första delen och insåg att jag nog skulle komma att fastna i alla fall. Berättelsen visade sig vara något helt annat än det jag förväntade mig och betydligt mer invecklad. Det som möjligen drog ner intrycket lite var huvudpersonernas tonårsbekymmer, som faktiskt tråkade ut mig en del i början. Det var ändå intressant att se hur dessa tjejer som är så väldigt olika lyckas komma överens och sedan till och med bli vänner.

Vissa av personerna känner man lite mer för än andra. Det blir extra påtagligt när jag tänker på att jag var precis som Anna-Karin under min egen skoltid, om än med helt annorlunda bakgrund. Som tur är växer hon en hel del under  berättelsens gång.  Mot slutet blev det lite väl invecklat lite för snabbt och jag hängde inte riktigt med i vad som faktiskt hände med Minoo. Det var egentligen bara att acceptera att det hände, och strunta i varför.