Lärarlöner och arbetsmiljö

På tal om lärarlöner… « Madonnans.

Madonnan skriver om lärarlöner och säger kloka saker. Jag fyller på med en kommentar:

Lönen är så klart viktigast, men något som också är viktigt är arbetsmiljön och arbetsbelastningen. Jag hade förmodligen kunnat stanna i yrket ett tag till, även med den lön jag hade, om jag hade haft en arbetsbelastning som inte fått mig att gråta av trötthet och stress flera gånger i veckan och ständig känna mig otillräcklig. Och därtill en sliten, skräpig och bullrig miljö… Jag tycker mig ha sett att flera som debatterar även börjar fokusera på den frågan, vilket känns sunt.

Det här med arbetsmiljön skrev jag om redan 2010, som en kommentar till en debattartikel om lärares arbetstid. Som jag skriver ovan tycker jag faktiskt att det verkar som om fler och fler tar upp den frågan och det känns riktigt bra, för även om lönen är en stor och viktig fråga så tycker jag inte att allt fokus bör ligga där. Faktum är att jag hade varit minst lika stressad och trasig med 35.000 i månaden, om jag haft samma förutsättningar och samma arbetsmiljö. Kanske ännu mer stressad, eftersom jag känt att den höga lönen gjorde att jag hade större krav på mig att leva upp till den.

Om vi nu har ”Världens viktigaste yrke”, är det väl dags att vi faktiskt får ägna oss åt det? Jag säger fortfarande ”vi” även om jag anser mig ha slutat som lärare, förhoppningsvis för gott, om det fortsätter att se ut som det gör.

Förutom en bullrig, stökig och allmänt skadlig arbetsmiljö går alltför mycket av tiden åt till att sitta och tugga samma saker om och om igen, på möte efter långdraget möte. Jag vill få undervisa, jag vill få tid att planera min undervisning och ta hand om efterarbetet i form av rättning och uppföljning. Jag vill inte planera friluftsdagar, jag vill inte stå och frysa i spöregnet vid en lerig längdhoppsgrop eller på en orienteringsbana. Jag vill inte helt plötsligt bli tvingad att lämna min provrättning för att jag måste hoppa in och ta Lottas mattelektion kl. 13.15 för att hon är sjuk, eftersom man inte anser sig ha råd att ta in vikarie. Det är ju att säga att hennes lektioner är viktigare än mina.

Jag vill inte behöva sitta kvar i två timmar efter att min arbetsdag är slut, bara för att gå in och presentera mig på sexornas föräldramöte, när det bara handlar om att jag ska säga ”Hej, jag heter XX och är era barns fransklärare”, lite skillnad är det ju om jag förväntas hålla en lite längre presentation av mitt ämne eller om föräldrarna får chans att ställa frågor. Dessutom vore det något annat om jag sedan fick kompa denna förlorade tid. Sådant är inget annat än en lek med min tid.

När sedan arbetsmiljön under dagen är skrikig, bullrig, skränig och konfliktfylld och jag måste ägna tid åt att reda ut vem som snott Lisas iphone istället för att se till att klassen får en välplanerad lektion på eftermiddagen och får tillbaka proven de skrev i förra veckan, då undrar jag hur någon vettig människa ska kunna tro att man ska komma tillrätta med de ständigt sjunkande resultaten i skolan.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s