Lästräning lika viktigt som idrottsträning

Lästräning lika viktigt som idrottsträning – LitteraturMagazinet.

Mycket intressant och läsvärd artikel om hur viktigt det är att träna på att läsa. Jag märker rätt ofta att mina elever inte klarar av att ta till sig text. Nu blir det ju lite speciellt då jag undervisar i främmande språk och det inte riktigt går att jämföra med texter på svenska. Men man blir ju bättre av att öva. ”Öva” betyder dock för många elever att man läser gloslistan, eller ögnar igenom den fem minuter innan man går in på lektionen. Hur mycket jag än tjatar om att man måste läsa texten, har endast ett fåtal gjort det.

Kollegor som undervisar i SO, där man ju behöver kunna läsa och dunka in rätt långa texter, berättar att elever får allt svårare att ta till sig innehållet i böckerna.

Precis som Johan Unenge skriver i artikeln jag länkar till förstår ju alla elever att man måste öva för att bli bra på en sport, eller varför inte ett musikinstrument? Jag har många elever som spelar instrument och de flesta ägnar sig åt någon sport. När jag som jämförelse frågar dem hur de blir bra på det de håller på med svarar de alltid: ”Genom att öva”. Ja, precis likadant är det med språk, eller med läsning i allmänhet. Man blir inte bra genom att kika lite på en ordlista. Man måste läsa, läsa, läsa, jobba med texten!

Även i matte märks det att läsningen inte alltid funkar.

Idag är de flesta forskare överens om att det finns en tydlig koppling mellan läsförståelse och resultat i de allra flesta skolämnen. Det är helt enkelt så att många barn sitter och kliar sig i huvudet inte fattar vad de läser när Pär och Pål ska bygga ett staket runt ett hus som är fyra gånger fem meter. Det är inte matten som är problemet utan svenskan. Men det är ju inte så konstigt om man aldrig läser.

Just den här diskussionen hade jag med en mattelärare på min skola i förra veckan. Han nämnde att eleverna mycket väl förstår om man frågar vad fyra gånger fem är, för det har de lärt sig räkna ut, men många blir helt ställda av en uppgift som den ovan.

På lärarutbildningen gjorde vi jämförelser mellan olika läroböcker i historia för högstadiet, skriva med ungefär fem års mellanrum. Man kunde tydligt se att ju yngre bok, desto mindre mängd text. Hur kommer det sig att elever idag inte klarar av (eller inte förväntas klara av) att ta till sig samma mängd text som elever i samma ålder för tjugo år sedan?

Och vad händer när dessa elever kommer vidare till gymnasiet och sedan till högskolan? Jag har läst kurser på universitetet där jag förväntades dunka in runt 600 sidor till varje tenta, dessutom på engelska. Det var kämpigt, trots att jag alltid läst mycket ända sedan jag lärde mig läsa.

Finns det risk för att högskolan tvingas sänka nivån för att få studenter? Jag har förstått att det redan hänt på ett par ställen. En av lärarna på utbildningen jag gick i höstas, en man som undervisat i franska på universitetet i många år, berättade att den grammatikbok som användes när jag läste A-kursen, 1997, inte längre fungerar på dagens A-kurs, den är helt enkelt för svår för de studenter som börjar idag.

Varför har det blivit så här? Och vad kan man göra åt det?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s