Gamla rävar

Häromdagen hamnade jag på den här bloggen, minns inte längre hur eller varför, men förmodligen genom någon länk som lagts upp av någon på min Facebooklista. Det fick mig att spinna vidare lite på en sak som personen som skrivit inlägget nämner, nämligen konceptet ”gamla rävar”.

Jag har träffat gamla rävar i ett flertal sammanhang. Jag gillar inte gamla rävar. Det är alltså folk som varit med länge i något sammanhang, en förening eller liknande och blivit lite ”bekväma”, man orkar inte längre engagera sig i det som från början drog en till aktiviteten ifråga, men man ”hänger kvar” i alla fall. Möjligen kan man tänka sig att delta aktivt i något också, men då ska det vara tillräckligt bra, tillräckligt intressant för att man ska orka få tummen ur, man har ju redan varit med om så mycket, man ler lite överseende åt nybörjarnas bubblande entusiasm, och om man inte kan nöja sig med att le, kan man fälla en kommentar av typen ”Jaja, vänta tills du varit med ett tag, så får du se…” Eller så dissar man helt det som nybörjarna jublar över och påpekar hur trött man är på det, eller påpekar tydligt och noga att det man själv åstadkom som nybörjare, det är ju sådant man skrattar åt idag (sådant som är vad nybörjaren bredvid en just åstadkommit och är stolt över).

Observera nu att jag inte stoppar in alla personer som varit med i ett sammanhang i många år i denna kategori. De som fortfarande är med och är entusiastiska, glada och välkomnande mot nykomlingar ska så klart inte petas in i den här gruppen. Det jag framför allt tänker på är folk som till exempel följande:

Alltför bekväma gamla lajvare som inte kan bestämma sig för om de ska vara med, släpar efter och tycker att de kan bestämma sig i sista minuten när vi andra jobbar och planerar eftersom de förväntar sig att få vara med i alla fall, för att de är ”DE”. Jag jobbar inte med kanske, jag vill att alla som vill vara med ska få vara med, först till kvarn gäller. Jag väntar inte på några bekväma typer som inte orkar anmäla sig, för att de vill se om det dyker upp något mer spännande samma helg, eller som väntar in i det sista för att de vet (eller tror sig veta) att arrangörerna kommer att vilja ha med dem i alla fall, eller att de kommer att bli ”meddragna” i någon grupp i sista minuten i alla fall, för de är ju så bra.

De här människorna gör egentligen bara en sak, de dödar glädjen för oss andra. Nu kommer nog jag aldrig mer att vare sig arrangera ett lajv eller dra i en lajvgrupp, så jag slipper ”rävarna”, åtminstone i dessa sammanhang. Men de lurar nog dessvärre bakom knuten oavsett vilken aktivitet man engagerar sig i.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s