Gubbjävel!

OBS! Detta inlägg innehåller svordomar som kan vara olämpliga för känsliga ögon. Gealach har varnat dig och tar inget ansvar för eventuella reaktioner på inlägget.

När en Gealach är lite trött och stressad ska man inte bråka med henne. Och gör man det ska man vara glad att hon har så bråttom att det inte ens finns en halv minut extra till en utskällning.

Klockan är 23.00, tåget från Göteborg rullar in på Stockholms central. Om exakt en kvart går mitt tåg från Slussen. Jag har alltså lite bråttom och står på trappsteget med handen på dörrhandtaget för att kunna kliva av så fort dörren öppnas. Knappast unikt i tågåkarsammanhang. Bakom mig står en gubbe och pratar i mobiltelefon. Han har ett par minuter tidigare stått vid samma dörr där jag står nu, och jag har stått vid dörren på den andra sidan. Vi har inte tilltalat varandra, inte råkat knuffa till varandra, inte stört varandra på något sätt. Vi har pratat i varsin telefon, inte speciellt högt så att vi kunnat störa varandra där heller. Han har möjligen pratat lite högre än jag, så ska någon kunna sägas ha varit störande är det han. Lagom till att tåget börjar rulla in till perrongen flyttar han på sig, och jag passar på att ställa mig vid den dörr där vi ska gå ut. Varför han inte passar på att stå kvar där och komma av först är en gåta, men så är det.

Han pratar med personen i telefonen och jag står och trummar lite lätt på handtaget, ivrig att få komma av och börja springa mot tunnelbanan, det är alltså en kamp mot klockan som kommer att sluta med att jag antingen kommer med mitt tåg eller får ta en taxi för ett antal hundralappar. Plötsligt hör jag gubben säga i telefonen: ”Vissa vill visst av redan innan tåget har stannat”. Jag vänder mig ilsket om och säger ”Ja, du mitt tåg går om en kvart från Slussen”. Han svarar ”Jag har lika bråttom som du.”

Hallå! Han är bakom mig, har själv valt att stå bakom mig, han hade kunnat vara vid dörren om han inte helt opåkallat flyttat på sig och gett mig den platsen. Och framför allt – vad har han för jävla rätt att stå och prata om mig med en för mig okänd människa i en telefonlur, när jag är närvarande och inte har gjort honom ett förbannat skit!?

Jag som i vanliga fall inte vågar säga ett pip har nu hur mycket som helst att säga, men hinner inte eftersom jag måste rusa till tunnelbanan. Hade jag bara haft en halv minut till hade gubbjäveln fått höra att det är förbannat, jävla ohyfsat att stå och prata om andra människor på det sättet och ifrågasätta hur bråttom jag har. Jag hade inte varit ivägen för honom någonstans och han behöver inte stå och kommentera mig i telefon! Tänk om jag skulle stå och prata i min mobil på tåget och berätta för någon annan att personen bredvid mig luktar illa eller smaskar tuggummi som ett jävla äckel? I så fall hade jag inte fått göra annat än prata i telefon.

Jävla gubbjävel, varför hade jag inte mer tid till att skälla på honom?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s