Julius gästbloggar

Det är arbetsamt att vara kanin i det här huset.

Först kommer matte hem med ett nytt tält till marsvinen!

Det måste jag stöka till på en gång, så klart!

Sedan springer jag som en liten tok fram och tillbaka på köksgolvet medan matte och husse äter lunch. Mattes jättefula byxor måste anfallas och oskadliggöras. Jag struntar faktiskt i att hon tycker att de är bekväma, så hysteriskt fula byxor kan man inte gå omkring med och komma undan med det. Faktiskt.

Efter det är jag så himla trött att jag somnar på golvet under köksbordet.

Marsvinen sitter inne i buren och bryr sig inte ett smack om att matte går omkring och ser ut som en luffare.

Dagens bild, 9 februari

Julius

Dagens bild, 28 januari

Lille Julius på sin favoritplats på botaket!

Husdjursmässan 2012

Jag har lite bilder liggande på datorn, jag har helt enkelt inte haft tid eller ork att lägga upp dem på bloggen. Men vi börjar med Husdjursmässan, som ägde rum för ett par veckor sedan.

Julius

Lekte lite med kameran när Julius hade skoj med den lilla bolådan!

Den är för liten att vara i, både för marsvinen och för honom, men sitta på den och gnaga och krafsa, det går bra! Gigantisk gnagpinne, med andra ord.

Dagens bild, 6 oktober

Dagens bild blir lille Julius, som ligger och vilar uppe på taket till sin bolåda. Framför honom ligger en godisbit som han nog kommer att sätta i sig under kvällen.

Liten nin

Vår älskade lille Ninus somnade ju in för ett par veckor sedan. Bara ett par dagar senare hörde en god vän av sig och frågade om vi kunde ta hand om en liten kaninunge som behövde omplaceras. Så rätt som det var satt vi där med en liten fluffig, lejonhuvad kanin på åtta veckor. Det var riktigt oväntat, men glada blev vi.

Julius

Marsvinen var inte lika imponerade, så vi har fått vänja oss vid delvis andra rutiner här hemma. Första kvällen gick det utmärkt, men de fick vara i olika burar. Det fick vi sedan fortsätta med, då tjejerna inte uppskattade Julius försök att leka med dem. Han är ju bara en liten unge och tycker så klart att de var hur roliga som helst att jaga.

Så fort han vant in sig ordentligt vid köket och oss kommer vi att försöka sammanföra dem igen, lite försiktigt. Men förmodligen kommer vi aldrig att kunna ha dem tillsammans så som vi gjorde med Ninus. Men allt förändras, så även husdjurens rutiner.

Nu har vi fullt upp med liten ninbebis som hoppar och skuttar och redan har lärt sig var godiset finns.

Envis gris

Det är tur att man är lite envis när man är marsvin i det här huset. När man är kanin i det här huset tycker man nämligen inte att man behöver flytta sig från vattenflaskan när marsvinet vill dricka.

Kan tillägga att han vände lite på huvudet som om han undrade vad hon höll på med, men flyttade sig gjorde han inte! Kan nog ha haft att göra med att han var på dåligt humör över att sitta instängd i buren, men det är ju tur att en liten gris inte ger upp så lätt

 

 

Lördagsgodis för djuren

Våra djur får lite godis på köksgolvet. Mattan ser ut som den gör för att det är deras matta, när vi tar hem folk lägger vi på en lite fräschare matta.

Det som låter som åska är jag som öppnar godispaketet precis bakom kameran. Sedan är det Ninus som tuggar precis intill. I slutet är det en granne som spikar. Min kamera är bra på att ta upp ljud, uppenbarligen.

En wikipedialänk till namnet ”Ninus” dök upp här på WP, så jag gick in och tittade. Det är dock inte på grund av den här snubben som vår kanin heter som han gör, för det här kände jag inte till. Men lite skoj var det ju!

Men hur gulligt får det bli?

En katt, en hund, en kanin och ett marsvin som kommer väldigt bra överens: