On the trail of the lost Dead Sea Scrolls, archaeologist Daniel Knox stumbles upon a theft in progress at an ancient temple near Alexandria. Then a senior Egyptian archaeologist is violently killed, and the finger of suspicion points at Knox himself. To add to his mounting worries, his partner Gaille Bonnard is kidnapped while showing a television crew around the ruins of Amarna. She manages to smuggle out a message, pleading with Knox to rescue her, but he’s locked in a police cell on suspicion of murder hundreds of miles away. His only hope of clearing his name and saving Gaille is to crack one of the greatest unsolved mysteries of the ancient world…before it’s too late. (Adlibris)

Den här fick maken på Bookcrossingkonventet i Göteborg. En annan deltagare satte den i händerna på honom. Det var verkligen ett intressant sammanträffande med tanke på att just det här ämnet är något som sysselsatt honom i flera år. Jag fick boken efter honom och läste ut den för ett par dagar sedan.

Den påminde till viss del om Dan Browns böcker, men utan de invecklade ”pussel” dessa brukar innehålla. Som vanligt var jag trött vissa gånger under läsningen och missade förmodligen en och annan detalj, men jag tyckte att det var lite konstigt med avstånden mellan olika platser och hur lång tid det tog för personerna att färdas mellan dem.

Hur som helst var det spännande och väckte många tankar om hur vissa bibliska berättelser uppstått och vad som skulle ha kunnat ligga till grund för dem.

Den här boken är skriven av en vän till mig. Det är lite läskigt att läsa en bok när man känner författaren. Tänk om man inte gillar boken? Tänk om man inte klarar av att läsa den för att språket är dåligt eller något sådant?

Men det var inget jag behövde oroa mig för, det här gillade jag och språket är bra. Även om jag emellanåt blev lite irriterad på huvudpersonen Erik för att han inte kunde låta bli att knarka (även om det har en förklaring) tyckte jag att det var lätt att gilla personerna. Berättelsen är lång, över 600 sidor, men gick ändå ganska snabbt att läsa, även för mig, som läser sakta och ofta ganska okoncentrerat. Dessutom har jag alltid fler böcker på gång samtidigt.

När ungdomen är som mest frustrerad dyker Zorf upp och ger dem en röst. På kort tid blir han världens mest hyllade rocksångare. När boken tar sin början står han på toppen av sin karriär, fyller arenor världen över, tar emot platinaskivor och priser. Men bakom framgångssagan döljer sig en svår barndom.

När Zorf möter sin far igen börjar hans förflutna hinna ikapp honom. Det är dock inte bara det han varit med om i det här livet som återkommer. En mörk historia om ond bråd död från det förgångna rullas långsamt fram och Zorf får svårare och svårare att hålla ihop sin tillvaro samtidigt som han börjar förstå att det kanske inte bara är drogerna som spelar honom ett spratt. I så fall återstår frågan vem som är mördaren den här gången och om det går att hindra historien från att upprepa sig ännu en gång? Mer än ett liv står på spel. (Adlibris)

En intressant inblick i en värld jag inte vet så mycket om. Jag har ingen egen erfarenhet av det vilda rocklivet som de här musikerna lever, så jag kan inte avgöra om det är realistiskt, men jag utgår ifrån att det finns någon verklighet bakom det.

Jag gillade att spökerierna inte tog så enormt stor plats i början, utan att det fick växa fram. Det var även bra att förklaringar och svar på saker man undrat kom vartefter. Jag tycker om berättelser där flera trådar går parallellt för att sedan knytas ihop på slutet.

Inside this book bursts a kaleidoscope of characters in historical settings from the Balkans to Scandinavia, which they seek to escape, fit in, or change. Following a few female leads after they leave war-torn Bosnia, this book compresses simmering emotions ranging from loss, fear, love, hate, revenge, displacement, regret, humor, and hope. Almasa, the main character in most stories, is feisty and funny, and she suffers no fools. She will go to any length to take charge of her broken life and avoid being labeled a victim. Fatima is like her subtler sister, but no less determined to turn the tables on her horrible fate. In between them are pieces of the author’s life, as fictionalized as the lives of the two women are real. Each story, although compact and unique on its own, is tied to all other stories, chronologically, emotionally, or thematically. (Adlibris)

Den här läste jag ut i april men jag har inte hunnit skriva om den förrän nu. Jag hade nöjet att träffa författaren (och även köpa boken av honom) på Bookcrossing-konventet i Göteborg, där han berättade om boken och även läste ett par stycken ur den.

Precis som det står i beskrivningen ovan är det alltså en samling noveller, som hänger ihop. De fungerar även på egen hand, men jag tror att man skulle förlora en del om man inte läste hela boken eftersom de som sagt hänger ihop och huvudpersonerna kommer tillbaka.

Jag tyckte mycket som språket och ”stämningen” i berättelserna, men ibland rörde jag ihop personerna. Förmodligen har det mer med mig själv att göra, jag är inte alltid så koncentrerad som jag borde vara när jag läser.

Reblogged from MADAME SCANDALEUSE MAGAZINE:

• 
• 
• 

Traditionellt sett säger man att drottning Victoria av Storbritannien var den första kungliga brud att gifta sig i en vit klänning. Om detta stämmer eller ej är svårt att säga, men vad man däremot vet är att det var drottning Victoria som befäste trenden när hon den 10 februari 1840 gifte sig med prins Albert av Sachen-Coburg-Gotha i en vit satinklänning utsmyckad med "Honitonspets" från den lilla orten Honiton beläget i grevskapet Devon. 

Läs mer… 788 fler ord

Reblogged from MADAME SCANDALEUSE MAGAZINE:

• 
• 
• 
• 
• 

“Fashion fades, style is eternal”. Yves Saint Laurent satte huvudet på spiken när det kommer till mode och dess förändringar. Mode och kläder har i alla tider påverkat oss, förändrat oss och gett oss medel till att uttrycka oss. Och kanske har vi alltid blickat, sneglat och ibland även glott på människor som klär sig annorlunda och som får oss att chockeras och inspireras.

Läs mer… 973 fler ord

Mycket intressant och viktigt och stämmer dessutom väl överens med det jag skrivit om flera gånger tidigare.

Kanske kommer jag att skriva en längre kommentar till detta, men samtidigt känns det som om jag sagt det hundra gånger redan. Kika under kategorin ”Skola” så får ni se.

Jag packade som en lite tok i hur många väskor och lådor som helst, men det blev bara fler och fler saker hela tiden. Dels låg de plötsligt bara framför mig, dels hittade jag dem i skåp och lådor som bara fanns där utan förvarning. Det var allt från kläder till en massa gamla nostalgisaker från när jag var liten. Mitt bland alla saker låg Olles svarta ylletröja också, fast han själv var inte med någonstans. Det enda som var hans var den här tröjan.

Jag jobbade dessutom under en vansinnig tidspress. Killen som skulle flytta in i rummet dök och stressade mig. Han var riktigt skum och hade med sig sina föräldrar som var om möjligt ännu skummare. Han tyckte att jag inte behövde ha så bråttom, utan jag kunde lämna kvar ett par lådor till dagen därpå om det skulle behövas. Jag tackade ja till detta och bad att få hans telefonnummer så att jag lättare skulle kunna bestämma tid för att hämta sakerna. Det var bara det att jag inte lyckades skriva in numret i min telefon. För varje försök blev det fler och fler siffror.

Mitt i alltihop ringde Nennen och jag, som inte pratat med henne på hur länge som helst, kände mig jätteoartig som var tvungen att säga att jag absolut inte hade tid att prata. Vi lade på och jag fortsatte packa.

Maria dök upp och sa att hon kunde hjälpa mig att köra några av lådorna. Hon sa att hon kunde lämna dem åt mig i Hagaparken. Det var ju lite märkligt, med tanke på att vi båda bor på andra sidan stan, men i alla fall… Det hade ju hjälpt mig en bit på vägen.

Sedan fortsatte jag att packa denna enorma flod av saker som bara fortsatte att dyka upp från ingenstans och till sist vaknade jag och kände att det här nog var ett uttryck för att jag har lite för mycket att göra på en gång…

(Egentligen har jag inte så vansinnigt mycket som jag haft tidigare, men jag tror att jag upplever det som lite körigt…)