Det pratas en hel del i bloggar och tidningar om lärares arbetstid nu. Jag tänker inte göra något längre inlägg i debatten, jag blir så sur, men frågan är vad de tänkt sig att ge som motprestation om tiden utökas.
En tanke som slog mig idag är att med tanke på hur mycket av en lärares arbetstid som går åt till rena kontorsuppgifter (och fler sådana uppgifter blir det allteftersom), så är det märkligt att vår arbetsmiljö inte anpassas efter det. Tittar man in i det typiska lärararbetsrummet ser man en miljö som de flesta kontorsanställda skulle vägra att acceptera. Trångt, dammigt, överbelastat med saker, möbler som är lite slumpmässigt hopsamlade… Man ska vara glad att man har både ett bord och en stol, att begära att dessa ska vara ergonomiskt anpassade kommer inte på fråga. Ofta är man 7-8 personer som delar på en dator och en telefon. Samtidigt förväntas man hålla en ofta ganska intensiv mailkontakt med föräldrar, man ska sköta frånvarorapportering etc. på webben. Vi samlar ofta vårt material i gamla kartonger vi plockat i kopieringsrummet, eller i tidsskriftssamlare som är spruckna och skitiga och har stått där sedan någon gång på 70-talet. Dessutom är dessa rum oftast belägna i samma korridorer där elever springer, skriker och lever rövare, samt knackar på dörren hela tiden för att fråga om den eller den läraren är där. Att få arbeta i lugn och ro är en önskedröm.
Så frågan är ju – om vi nu ska tillbringa ännu mer tid på skolan än vi redan gör, ska vi fortsätta att göra det i samma undermåliga arbetsrum? Varför inte få välja mellan detta och att göra samma uppgifter hemma vid vår egen dator?
Den motfråga jag skulle vilja ställa till de skolchefer som kräver en förändring av arbetstiden är om de verkligen är beredda att fräscha upp arbetsmiljön och investera i varsin dator och varsin telefon till alla lärare. Jag skulle bli förvånad om svaret blir ja på den frågan.
(Lilla O , Pedagogikpolitik och Johan Kant skriver kloka saker om detta)
